Korrosionsinhibitorer är kemiska ämnen eller blandningar avsedda att skydda metallytor från miljöns oxiderande effekter. Deras huvudsakliga funktion är att sakta ner eller stoppa oxidationen av... Korrosionsinhibitorer är kemiska ämnen eller blandningar avsedda att skydda metallytor från miljöns oxiderande effekter. Deras huvudsakliga funktion är att sakta ner eller stoppa oxidationen av metaller, även känd som rostning. Oxidation är en kemisk reaktion mellan en metall och syre, vilket orsakar ytförstöring och bildandet av oönskade föreningar.
Korrosionsinhibitorer verkar genom olika mekanismer. Vissa fungerar som antioxidanter – de neutraliserar syre eller andra reaktiva partiklar, vilket minskar oxidationshastigheten. Andra – bufferttillsatser – upprätthåller ett konstant pH (vanligtvis 7–10), vilket skapar en gynnsam miljö för metallen. Tunnfilmsisolerande material används också, vilka bildar en skyddande film på nanonivå och isolerar metallen från fukt och luft.
Verkningsprinciper och tillämpning av korrosionsinhibitorer
En korrosionsinhibitors verkan beror på systemets förhållanden – temperatur, lösningssammansättning, pH och metalltyp. Därför måste valet av en lämplig inhibitor baseras på en analys av den kemiska sammansättningen och driftsmiljön.
Dessa ämnen används i stor utsträckning inom industrin: i vattenförsörjningssystem, värme- och kylutrustning, fordonssystem och andra tekniska områden där utrustningens livslängd och korrosionsskydd är viktiga. Användningen av inhibitorer säkerställer tillförlitlig drift, minskar risken för fel och förlänger systemens livslängd.
Skaityti plačiau...